Det finns olika sätt att älska någon på.

Visst man bråkar med dom, men innerst inne älskar man dom mer än något annat. Utan dom skulle man inte vara den man är.

Dom bryr sif och ställer upp för en.

Där tillhör även djuren i familjen. Jag har mist många djur men det jobbigaste var Salka (som det står rätt mycket  om i bloggen och ska inte ta upp så mycket mer nu), jag grät i dagar efter den 7 januari och det kan jag fortfarande göra.

Mina kompisar är som min familj, utan dom skulle jag inte klara mig här i livet, det är dom som får mig glad och på bra humör.

Det viktigaste på en killle är inte att han är snygg. Jag går efter killen personligheter, om han är snäll, roligt, jag trivs med honom, vi kan göra roliga saker med varandra, skapa underbara minnen och framför allt kunna prata och lita på varandra.

Jag har bara varit så där riktigtriktigt kär en gång, så det kittlar i magen när man ser honom. Aldrig älskat någon så mycket som jag älskade honom. Inte gåråtit så mycket för en kille heller om jag ska vara ärlig.