ja mina rädslor kommer här (dom jag kommer på nu):

äckligaste rädlsan spindlar
spindlar är ofarliga men jag usch så äckliga!
skriker och springer där ifrån bara det är en pytteliten spindel. jag tål dom inte, seriöst. ibland kan det tillochmed bli så att jag börjar gråta fast jag skrattar åt att jag gråter (härligt meninge) men sant. och jag hatar folk som säger att det är en spindel på mig och sånt då blir jag rädd och skriker. inga roliga saker det där.
gillar inte små djur över huvudtaget men mest rädd är jag för spindlar.

läskigaste rädlsan mörker
har varit rädd för mörker då länge jag kan minnas, jag vill helst ha en ljus lampa eller något. för jag hatar att det är kolsvart i rummet speciellt när man ska sova. jag hör ljud och blir rädd så jag msået tända lampan stup i kvarten *tuffing* men det är så. men ibland kan det faktiskt gå bra, tex när jag har kompisar som sover över så går det bra. men det är väl för att hon sover bredvid mig.

största rädslan är att mista någon man älskar
det är nog den största rädslan jag har, den är hemsk. har varit med om den en gång och som jag berättat min hund salka. vi avlivade ju henne. hon va mitt allt, min ena halva och betydde JÄTTE MYCKET för mig. se henne somna in var inte kul.
och den känslan vill jag inte känna igen, tyvärr måste man ju. men inte just nu iaf
och linnea henne skulle jag verkligen inte mista utan henne finns ingen emma!

finns inte så mycket mer att skriva, om jag kommer på något så lägger jag till det :)
gör natt :*