Det är klar jag är det, men sista tiden har varit sjukt jobbig, med allt.

Mycket i skola, gamalt som kommer upp i huvudet, nya saker som händer.

Jag behöver skriva av mig, det var därför jag startade bloggen från första början, men sen kände jag att det var roligt och fortsatte.

Jag gör allt för att se saker fån en bättre sida men tvärr går det inte varje gång men jag försöker.

Ingen vet riktigt vad jag tänker på och hur jag mår. Är väl därför jag mår dåligare för att jag inte har någon att prata med.

Så svaret på frågan är, ja jag är glad och positiv när jag skjuter allt annat åt sidan.

Jag blir lätta missnöjd och trycker ner mig själv.

Men jag jobbar på en bättre framtid.

.

.

Ni tror jag är stark men det är bara mitt skal, egentligen är jag svag och sårbar.

Jag har lärt mig hur man fejkar ett leende.

Vissa ser igenom och andra inte.

.

.