Hörs imorgon

Nu åker jag till min super fina och saknade vän i Sundborn. Vet inte när jag kommer hem så antar att jag skriver mer imorgon.
Kram!

En som någon gång varit utstött kommer aldrig bli som vanlig igen, det är något man lever med och något man får acceptera. Men det finns människor som försöker hjälpa och andra som försöker sabba, göra det värre än vad det är att gå runt med det i tankarna.
Och ni jag menar hjälper fan inte till ni sabbar allt igen!
Jag fattar inte hur ni tänker riktigt!
Jag är inte som alla andra och det är jag jävligt tolt över! Jag vill inte vara som er, verkligen inte!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback